Naturskyddsföreningens valenkät om klimat, miljö och natur i Upplands Väsby 2026

Vi vill hjälpa väljarna att få en bild över var de politiska partierna i vår kommun står i några viktiga frågor om klimat, miljö och natur. Här följer de 18 frågor som har ställts till samtliga partier i Upplands Väsby samt deras svar.

Resultatet i korthet

Fråga för fråga:

Nedan ser du vad alla partierna svarar på respektive fråga i vår enkät.

Bättre miljökommun

Bakgrund
Upplands Väsby är en miljöcertifierad kommun och har förutsättningar att göra ständiga förbättringar gällande miljö och klimat.  Vi anser att det finns utrymme för förbättringar på flera områden (se t ex våra 60 förslag). UV har en gång varit Sveriges främsta miljökommun i Aktuell Hållbarhets Miljöbarometer och var 2024 på plats 26. De kommuner som har en bredd på miljöarbete löper mindre risk att få dålig rankning pga frågornas urval.

Fråga 1:
Vill ni verka för att Upplands Väsby blir en bättre miljökommun och därmed också bidra till att vi blir högre rankade på Miljöbarometern?

Partiernas svar:

Planering och bebyggelse

Bakgrund till fråga 2 och 3:
Skogens biologiska mångfald är hotad och endast små arealer av skog är undantagna för kalhyggesbruk (i huvudsak kommunal skogsmark). Därför behöver skog, särskilt kontinuitetsskog bevaras. Klimatförändringar hotar världens livsmedelsförsörjning och landets självförsörjningsgrad är för låg vid kriser. Åkrar, ängar och betesmarker är ändliga resurser som behöver bevaras. Fortsätt därför att utveckla en hållbar, sammanhållen bebyggelse och exploatera inte strandområden, skog och jordbruksmark eller andra värdefulla naturområden för ny bebyggelse. ”En sammanhållen, tät och väl avvägd planering kan minska användningen av natur- och jordbruksmark och skydda viktiga kolsänkor, såsom gammal skog och våtmarker.” (Nuläge och förutsättningar underlag till klimat- och energistrategi 2026-04-10)

Fråga 2:
Kommer ni att värna om skog och undanta skogsmark från nya bostadsområden utanför tätorten?

Partiernas svar:

Fråga 3:
Kommer ni att värna om åker, äng och betesmarker och undanta dessa marker från nya bostadsområden utanför tätorten?

Partiernas svar:

Skydda natur

Bakgrund till frågorna 4 -7:
Kommunen har beslutat att skydda Bergaskogen som naturreservat och har inlett förberedelser för detta. Detta är ett beslut som har tidigare skjutits upp, därför anser vi att det är viktigt att det genomförs nu.
I Upplands Väsby har fyra områden omfattande 337 ha eller 4% av kommunarealen någon form av naturskydd. Det är föga imponerande jämfört med riket eller Stockholms läns kommuner. Genomsnittet i riket är 6,9%. Vi anser att målet bör vara minst 10 % (750 ha) skyddad natur i Upplands Väsby. Det är en bit på vägen mot målet i Agenda 2030 och EU:s mål för biologisk mångfald. Cirka 1000 ha av marken är ägd av kommunen.
Kommunens rapport "Skydd av naturmark" innehåller fler förslag än Bergaskogen. Det är därför viktigt att ni klargör er inställning till att stödja arbete med att som reservat skydda ytterligare några värdefulla naturområden som reservat.   Fysingen pekades år 2000 ut av länsstyrelsen som ett område som behöver naturskydd. Det är de södra och sydvästra delarna med Calmare hagen, ädellövskog, gamla ekar och rik strandskog och i söder öppna gräsmarker som är viktiga att bevara, de ligger 200- 700 m från stranden på mark som tillhör kommunen, regionen, kyrkan, Savana AB. I samband med plan för byggande i Löwenströmska området bör diskussioner kunna föras med Savana AB.

Fråga 4:
Kommer ni att slutföra Bergaskogens skydd som naturreservat inom fyra år?

Partiernas svar:

Fråga 5:
Kommer ni att fortsatt verka för skydd av naturmark och förbereda skydd för
Smedbyskogen?

Partiernas svar:

Fråga 6:
Kommer ni att fortsatt verka för skydd av naturmark och förbereda skydd för
Sandaskogen?

Partiernas svar:

Fråga 7:
Kommer ni att fortsatt verka för skydd av naturmark och förbereda skydd av södra och sydvästra Fysingenområdet i samverkan med markägare?

Partiernas svar:

En god naturförvaltning

Bakgrund
Kommunen har antagit en inriktningsplan för naturförvaltning som är viktig inte minst för att få en ekologiskt hållbar skogsförvaltning. Det har också genomförts en restaurering av våtmarker. Restaurering av natur har blivit allt viktigare dels pga att det återstår mycket små arealer av ängsmarker och kontinuitetsskogar, dels därför att en ny lag om naturrestaurering har trätt i kraft som snart går in i en operativ fas. Kommunens naturförvaltning är också viktig för friluftslivet. Det är därför viktigt att behålla minst denna ambitionsnivå.

Fråga 8:
Kommer ni att fortsätta att satsa på en god och kunskapsbaserad förvaltning av skogar och natur?

Partiernas svar:

Gör Väsbyån mer levande

Bakgrund
Väsbyån rinner från Edssjön till Oxundasjön. Den är föremål för flera
detaljplaner och planer som ska minska riskerna för översvämning vid stationsområdet bl a genom att sänka tröskeln under Ladbron. Vi har i våra 60 förslag föreslagit att det ska upprättas en plan för att utveckla miljö och friluftsliv längs med hela Väsbyån.

Fråga 9:
Kommer ni att verka för att utveckla miljö och friluftsliv längs med hela Väsbyån och att särskilt beakta flöde, växt- och djurliv, stränder och landskapsbilden - så att ån upplevs som vackrare och mer levande?

Partiernas svar:

Sjöar och vattendrag

Bakgrund:
Kommunen kan fortsätta att värna strandskyddet som ger allmänheten tillträde till sjöar. Strandskyddet skyddar också den rikare natur som finns vid stränder. Eventuellt kommer bygglovskravet för bryggor och liknade att tas bort i ny lagstiftning. Vi frågar kommer ni att värna om nuvarande strandskyddszoner genom att inte ge bygglov för byggnader (enligt PBL:s definition).


Fråga 10:
Kommer ni att värna om nuvarande strandskyddszoner och inte ge bygglov för nya byggnader i dessa strandområden i Upplands Väsby?

Partiernas svar:

Miljögifter PCB

Bakgrund
Det pågår en ansvarsutredning om de stora utsläppen av PCB från dåvarande Svenska Metallverken i centrala Upplands Väsby. Men, oavsett utredningens resultat är det, då frågan har stora ekonomiska och hälso- och miljömässiga konsekvenser, väsentligt att välja bästa möjliga lösningar för att minimera vidare spridning av det PCB som i dag finns i Oxundasjön och i Väsbyån. För omkring tio år sedan arrangerade Upplands Väsby och Sigtuna kommuner en workshop med entreprenörer och forskare med syfte att värdera då tillgängliga åtgärder för att begränsa spridningen av PCB. Mycket har hänt sedan dess varför det finns skäl till att nu få en bild av aktuellt kunskapsläge rörande tekniska metoder som syftar till en begränsning av vidarespridning av PCB, oavsett vad en ansvarsutredning visar.

Fråga 11:
Kommer ni att? redan i år börja med att ta reda på hur spridningen av PCB från
Oxundasjön till Mälaren bäst kan begränsas.

Partiernas svar:

Kommunorganisationens klimatutsläpp

Bakgrund
De indirekta utsläppen (scope 3) för cirka 80 % av kommunorganisationens totala klimatpåverkan enligt kommunens redovisning ”Nuläge och förutsättningar - Underlag till klimat och energistrategi”. Dessa utsläpp uppstår utanför kommunens egna verksamheter, främst genom inköp av varor, livsmedel samt upphandlade bygg- och anläggningsentreprenader. Kommunen har hittills bara satt mål för sina direkta utsläpp (scope 1 och 2). För att nå klimatmålen rekommenderar redovisningen att kommunen nu tar fram en kartläggning av klimatpåverkan, en så kallad miljöspendanalys, och sätter mätbara mål även för Scope 3. Målen utgår från internationella, nationella och regionala mål, där Sverige ska nå minst 85 % minskade växthusgasutsläpp till 2045.
Klimatarbetet samordnas regionalt av Länsstyrelsen, med målet om ett klimatneutralt Stockholms län 2045.

Fråga 12:
Kommer ni att göra en kartläggning av klimatpåverkan för att, under mandatperioden, kunna ställa relevanta krav på kommunens upphandlade varor och tjänster (Scope 3) så att kommunen kan nå de uppställda målen för utsläpp och klimatneutralitet senast år 2045?

Partiernas svar:

Klimatutsläpp inom kommunen

Bakgrund
Större delen av utsläppen i kommunen äger rum i kommunens geografi. Utsläppen kopplade till medborgarnas konsumtion i Upplands Väsby var 5,46 ton per person 2022, enligt Konsumtionskompassen (SEI). För att nå Parisavtalets mål och FN:s klimatpanels (IPCC) rekommendationer måste dessa utsläpp minska till cirka 1 ton per person till år 2050. Kommunens experter betonar att det krävs långsiktiga insatser för att främja återbruk, cirkulär ekonomi och hållbara konsumtionsmönster i samverkan med
medborgare och näringsliv. Sollentuna har visat att mycket kan göras inom
byggsektorn.

Fråga 13:
Kommer ni att påbörja arbetet med att minska utsläppen inom kommunens geografiska område inom t ex byggverksamhet samt att satsa mer på energirådgivning och långsiktiga insatser för att främja återbruk, cirkulär ekonomi och hållbara konsumtionsmönster i samverkan med medborgare och näringsliv?

Partiernas svar:

Ekologisk och svenskproducerad mat

Bakgrund
I kommunens egna underlag anges att andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter ska successivt öka och minst vara 50% 2030. Dessutom ska andelen livsmedel i kommunens verksamheter som är producerad i Sverige successivt öka och minst vara 50% 2025. Det finns också krav om närodlad mat.

Fråga 14:
Kommer ni att öka satsningen på ekologisk och svenskproducerad samt närodlad mat som är bra för hälsa, klimat och miljö i kommunens verksamheter och upphandlade verksamheter?

Partiernas svar:

Fyra öppna frågor

15. Vilka är de tre viktigaste frågorna som rör klimat, miljö och natur
under nuvarande mandatperiod 2022 - 2026 som ni har drivit och
genomfört eller som ni har drivit men inte fått stöd för att genomföra?

Partiernas svar:

16. Vad är allra viktigast att genomföra gällande klimat, miljö och
natur under kommande mandatperiod?

Partiernas svar:

17. Nämn ytterligare en åtgärd som ni vill genomföra, eget förslag
eller ett av Naturskyddsföreningens 60 förslag.

Partiernas svar:

18. Varför ska en väljare som vill göra Upplands Väsby till en bättre klimat- och miljökommun rösta med ert parti i kommunalvalet?

Partiernas svar: